Ver ju att många barn börjar dagis redan som 1åringar så
Man behöver ju inte vara står för att börja dagis! Men som i vårat fall då vi väntat tills vår son känt sig redo och vill av egen vilja börja dagis så käns det nu som om han blivit stor!!:) igår var första dagen och han var allt lite nervös innan. Vi pratade i bilen dit om att manår vara blyg men man kan försöka svara på om någon tex frågar vad man heter. Den första han fick hälsa på när vi kom in var en nu fröken som också gjorde din första dag där, då sa jag till John att hon säkert också var lite nervös precis som han! Vi fick runt & han lekte lite på några ställen, sedan var det dax för samling & han deltog så gott han kunde. Utomhus hittade han dinosaurier att leka med, grävde även i sanden & gungade. Han lekte inte direkt med några barn utan kände mest in situationen. När vi åkte där ifrån va han väldigt nöjd villet kändes bra i mamma-hjärtat!

Idag kom han igång å lekte med en gång, en annan kille kom & gjorde honom sällskap vid bilarna :) på samlingen kunde jag idag ist sitta lite bakom & när vi gick ut började han leka med en tjej så jag kunde smita in en stund. Idag ska han även äta här på dagis vilket han tycker känns stort!! Är Dick soppa på menyn så vi får väll se hur mycket han äter ;)