Det tog sitt tag men nu har lilla Ellen (9 mån) lärt sig krypa! Eller ja.. Ta sig framåt iallafall. Hon hasar sig mer framåt med ett ben under sig, precis som hennes storasyster gjorde! Dock har vi inte riktigt vant oss vid att hon förflyttar sig så snabbt!!
Hittade henne sittandes i köket & smaskade på kattens torrfoder.. Blä!!

Usch.. Det är så tråkigt att vara sjuk! Är ju såklart jobbigt just för att man sjuk men också jobbigt för att man inte har nån orka att hjälpa till med alla hemmasysslorna, ta hand om barnen m.m Simon sa igår att han var imponerad över det jag hinner om dagarna när jag är själv med barnen :) ändå gör ju jag inte mycket, städar ju direkt aldrig eller så men är ju kul att han ser att bara de vardagliga tar tid! Är ju endel som ska göras innan man kan ta sig hemifrån på morgonen med frukost, blöjbyte, tandborstning, påklädning, packa blöjväska, packa dagisväska m.m allt tar sin tid och för mej & barnen som kommit in i rutiner går det nog lite fortare än när mannen ska göra de ;) så tog det som en komplimang när han sa att hanvar imponerad!

Det märks tydligt på Ellen att hon saknar mej när jag legat största delen av dagen i sovrummet för så fort hon sett en skymt av mej skriker hon & vill till varje pris till mej, det känns i mammahjärtat!??
Idag har jag mått bättre, varit ute en stund tillåmed! Febern är över men är hostig å slemmig än..

Återstår att se hur morgondagen blir..